Slopat vindkraftsveto – ökad trygghet för medborgarna

Naturvårdsverket och Energimyndigheten fick 2016 i uppdrag att utvärdera effekterna av det kommunala vetot, och gav därefter förslaget att avskaffa det. Myndigheterna hävdar att det räcker med att kommunerna fortsatt är remissinstans när tillstånd prövas, samt att de genom den kommunala översiktsplanen kan styra lokaliseringen av vindkraftverk.

Användandet av det kommunala vetot är i nuläget avhängigt vilka som för tillfället sitter vid den lokala makten. Nya bestämmelser bör betyda en mer förutsägbar situation för industrin – men också för boende och inflyttande. Risken att plötsligt få sin boendemiljö drastiskt förändrad hämmar givetvis satsningar på boende och bygd, på samma sätt som det motsatta gäller. Det bör ligga i både kommunernas och medborgarnas intresse att de av regering och vindkraftsnäring efterfrågade effekterna balanseras mellan bolag och privatpersoner.

Vårt intryck är att den kommunala översiktsplanen och andra planeringsverktyg kommer att bli än viktigare framåt, oavsett om vetot avskaffas eller ej. Det innebär att kommunerna kommer att behöva lägga stor vikt vid att inventera och beskriva de olika värdena i sina områden, för att undvika att dessa decimeras eller försvinner på grund av kraftverksetableringar.

Utpekade områden kan komma att bli mer eller mindre permanent bebyggda, då bolag satsar på att byta ut gamla delar, eller bygga nytt på samma plats som uttjänta verk, så kallad ”repowering”. Skyldigheten att i slutänden återställa marken enligt EU:s avfallsdirektiv bör utredas och belysas, då indikationer visar att markägarna riskerar ett ansvar som överstiger vad ersättningen från vindkraftsbolagen faktiskt täcker.

Det kommunala vetot är ett demokratiskt instrument, och ska inte lättvindigt plockas bort för att det bättre passar näringslivet. Om vetot avskaffas för att skapa mer förutsägbarhet i etableringsprocessen, så måste andra demokratiska och rättssäkra delar utredas och stärkas. Myndigheter som Energimyndigheten och Naturvårdsverket bör åläggas att tillhandahålla kontinuerligt uppdaterade underlag angående till exempel utpekade riksintresseområden; analyser som följer den tekniska utvecklingen runt exempelvis lågfrekvent ljud och djur- och växtinventering.

Vidare måste vi kunna kräva att de olika myndigheterna agerar objektivt, och tar hänsyn till alla de olika värden som vindkraftsprojekten kan påverka. Vi hoppas här att utredningen innefattar en granskning av länsstyrelserna, då vi har egen erfarenhet av att myndigheten ignorerat viktiga parametrar och fört fram subjektiva slutsatser i myndighetens namn, vilket inte är acceptabelt ur ett rättsperspektiv.

I Ulricehamns kommun är arbetet med översiktsplanen i full gång, och vi kommer givetvis att följa processen med stort intresse. Bland annat ska det bli intressant att se hur kommunen redovisar de riksintressen som finns och hur de tar hand om dessa, bland annat med hänsyn till de ekosystemtjänster de bidrar med.

Vi vänder oss nu till våra lokalpolitiker, och uppmanar er att kräva en balanserad utredning, som skapar stabilitet – både för industri och invånare.

Bolagen bygger för profit, något som varken Vänsterpartiet (Bo Larsson, UT 8/12 ) eller någon annan bör glömma. De kan bygga längre ifrån bostäder men det innebär en större kostnad, så istället får närboende betala i form av risk för störningar och decimerat fastighetsvärde. Om alla står på bolagens sida, vem värnar då den ”lilla människan"?

Vi vill även tipsa de medborgare som är intresserade av frågan att följa kommunens arbete, och våra folkvaldas beslut och ställningstaganden – något som kan vara bra att ta med sig till valurnorna nästa gång.

Vindkraftsgruppen i Grönahög genom Åsa Odén