Martin siktar på studier efter varslet från Hökerum bygg

Flyttkartongerna börjar fyllas i lägenheten i centrala Ulricehamn. Om en vecka går flytten till radhuset, som Martin Johansson köpte en kort tid innan beskedet kom att han blivit varslad om uppsägning av arbetsgivaren Hökerum bygg.

För ett par veckor sedan fick företagets 16 fastanställda snickare och lärlingar beskedet om att deras arbetsgivare behövde anpassa kostymen efter en inbromsande bostadsmarknad, med färre byggprojekt som följd.

– Vi hade fått reda på att vi skulle ha ett möte. Då började vi skoja lite om att vi skulle bli uppsagda, och så visade det sig att det blev just så. För min del känns det okej, men vissa andra har nog tagit det hårdare. Det syns på dem fast de inte pratar om det, berättar Martin Johansson.

Snacket kring tuffare tider började egentligen redan under sommarfesten nere i Halmstad, då företagsledningen bland annat redogjorde för hur de ökande materialkostnaderna slår mot verksamheten.

– Vi trodde nog ändå att vi satt säkra då. Eftersom vi är förhållandevis få fastanställda snickare, så tänkte vi att det alltid skulle finnas jobb åt oss och att man kanske istället skulle dra ner på antalet inhyrda snickare när byggena blir färre.

– Jag tänkte nog också att neddragningar först skulle synas lite högre upp i organisationen, bland platschefer och så, som i antal räcker till många fler byggen än vi fastanställda snickare.

Men så blev alltså inte fallet. När bostadsköparna på grund av ökande levnadskostnader och dyrare bolån började dra öronen åt sig ansåg Hökerum bygg att man behövde dra i bromsen. Lösningen blev att minska den fast anställda personalstyrkan för att skapa en flexibilitet i organisationen, förklarade företagets vd Johan Lind nyligen för UT.

Hur känns det att Hökerum bygg nu vill göra sig av med er och enbart satsa på inhyrda snickare till projekten?

– Jag förstår att vi snickare kostar pengar även om företaget inte har några projekt. Samtidigt blir det ju inte alltid samma kvalitet på slutprodukten med inhyrda. Vi som varit med länge har en bättre kommunikation med platsledningen. På så sätt undviks många fel som behöver rättas till i efterhand. Och sånt kostar ju också pengar.

Martin Johansson är med sina dryga tio anställningsår en av snickarna som varit företaget trogen längst bland de varslade. Han har alltid uppskattat företagets lyhördhet för snickarnas önskemål och är redo att lämna utan agg.

– Man kan inte ta det personligt. Att bli arg och bitter är inget som hjälper dig, man är en bricka i företagets maskineri. Det tråkigaste är väl för lärlingarna som inte hinner göra klart sina lärlingstimmar. Det kan göra att de har svårare att få andra jobb.

Martin Johansson berättar att den största oron i snickargruppen just nu rör när varslen kommer verkställas och de verkligen får lämna jobbet, snarare än oro över framtiden i det längre perspektivet. Vad han vet har två kollegor också redan fått nya jobb.

Martin själv var redan innan varslet i en brytningstid. Med en nyköpt villa är han precis på väg att dra igång flyttstöket. Han har också sedan en tid tillbaka siktet inställt på att omskola sig, troligtvis till VVS-ingenjör. Och det kan visa sig att varslet kan spela honom i händerna.

– Det blir bra att jag hinner flytta och sätta om mina lån och så. Då hinner jag få koll på mina levnadskostnader innan jag börjar plugga.

En uppsägning kan också lösa Martin Johanssons studentekonomi, då det finns möjlighet till ett omställningsstöd genom företaget.

– Jag känner inte att mina studieplaner är i farozonen på något sätt på grund av varslet. Det ser snarare ljusare ut nu med tanke på omställningsstödet.