Flyktingverksamhet god affär
Så kom då svaret på frågan om vad kommunens flyktingmottagning kostar och hur den finansieras. Det var oppositionsrådet Mattias Josefsson (S), som vid förra fullmäktigesammanträdet ställde frågan till kommunstyrelsens ordförande Lars Holmin (M).
Svaret visar att med de ersättningar från staten som kommunen får för sin flyktingmottagning, går verksamheten totalt sett med plus.
– Det innebär alltså ingen kostnad för kommunen. Tvärtom får vi pengar över. Så i själva verket finns ekonomiska förutsättningar till ytterligare satsningar inom området, säger Lars Holmin.
Samtidigt betonar han att det inte är de ekonomiska konsekvenserna som är det intressanta. Istället ser han flyktingverksamheten som något självklart. Alltså att man ger stöd till människor som flyr undan förtryck.
– Dessutom tycker jag inte man ska ställa olika grupper mot varandra, eftersom jag ställer upp på tanken om alla människors lika värde.
– Samtidigt tycker jag det är bra att vi nu har lagt korten på bordet vad gäller kostnaderna för flyktingverksamheten. I den allmänna diskussionen förekommer påståenden om flyktingmottagningens kostnader. I samband med detta har det riktats kritik mot de etablerade partierna för att man inte ”har vågat” ta den här diskussionen genom att redovisa siffrorna. Men nu har vi gjort det och även presenterat fakta som visar att kommunen tjänar på flyktingverksamheten.
Mattias Josefsson, som ställde frågan, förklarade sig vid fullmäktigesammanträdet i tisdags nöjd med svaret.
– Slutsatsen blir att Ulricehamns kommun berikas av flyktingmottagandet. Vi har nu svart på vitt att verksamheten är framgångsrik, också sett ur ett strikt ekonomiskt perspektiv.
Mattias Josefsson konstaterar att man redan sedan tidigare känt till att 83 procent av dem som tas emot inom kommunens flyktingverksamhet är självförsörjande inom två år.
– Nu ser vi att bilden är bättre än så. Samtidigt vill jag betona att det viktiga inte är pengarna. Men det har varit viktigt att ta fram och redovisa fakta för att kunna visa att en del av de rykten som finns inte stämmer.
Sverigedemokraterna har tidigare motionerat om att kommunen skulle göra ett så kallat mångkulturellt bokslut. Nu fick partiet ändå ett svar som delvis tangerar de uppgifter som då efterfrågades.
Vid fullmäktigesammanträdet fanns endast en av partiets tre representanter på plats, Nicklas Sunding, som ger följande kommentar:
– Jag är nöjd med svaret. Personligen tycker jag att lönekostnader och hyra borde redovisats i detalj. Men att verksamheten sammantaget går med plus är positivt. Det innebär att vårt parti ställer upp på kommunens flyktingverksamhet.
Ersättning från staten för flyktingverksamheten täcker mer än väl kommunens kostnader, skriver Lars Holmin i sitt svar på frågan om de ekonomiska konsekvenserna av flyktingverksamheten i kommunen.
I detalj redovisas vilka statliga ersättningar kommunen får samt på vilket sätt de täcker kostnaderna. Det är grundersättning, schablonersättning samt även en så kallad glappersättning. Den sistnämnda är tänkt att täcka det försörjningsstöd som kommunen utbetalar innan de statliga ersättningarna kommit igång.
Förra året låg kommunens kostnad för flyktingverksamheten på cirka 11 miljoner kronor. I den summan är försörjning, lokal, personal och verksamhet inräknad. Kostnader som alltså täcks av de statliga ersättningarna.
– Vi har inte vid något tillfälle de här åren behövt ta hjälp ur den kommunala budgeten till verksamheten, skriver Lars Holmin, avseende perioden 2006-2010.
Följdfrågan om vad verksamheten ger besvaras med att flyktingmottagandet skapar förutsättningar för mångfald. Något som i sin tur leder till att fler människor kan få jobb och sysselsättning. Vilket i sin tur kan göra att fler flyttar till kommunen, med en ökande befolkning som följd, skriver Lars Holmin, som tillägger:
– I och med att företag anställer människor med en annan etnisk bakgrund skapas en större tillgänglighet till nya och fler kundgrupper.
Genom flyktingmottagandet har kommunen även tillförts högkvalitativ kompetens, som läkare, sjuksköterskor, apotekare, tandläkare och ett stort antal ingenjörer av olika specialiteter.