Han skördar med ett leende
Freddy Zetterberg i Bjättlunda är en av bygdens lantbrukare och han har cirka 180 hektar åkermark varav 50 hektar består av vall. I övrigt handlar det om vårvete, vår- och höstkorn, havre, rågvete och ibland oljeväxter. Trots de ganska extrema väderförhållanden som rått den senaste tiden är han optimistisk inför sommarens och höstens skörd.
– Spannmålsskörden är inte igång ännu men jag tycker generellt att det ser bra ut. Det har klarat sig skapligt och gräset vi skördade i slutet av maj efter den första riktigt varma perioden var bra liksom den andra grässkörden.
Också Jan Jansson som är rådgivare på Hushållningssällskapet tycker att det ser skapligt ut för bygdens odlare.
– Generellt så är det dominerat av slåtter- och betesvall i området, och vi trodde faktiskt inte att det skulle klara sig så bra som det gjort i värmen.
Under senare år har det blivit allt vanligare med majsodling i trakten. Främst är man ute efter stärkelseinnehållet i kolven som har hög halt torrsubstans och blir bra foder.
– Det har lyckats väldigt bra bland de odlare jag känner till, säger Jan Jansson.
Statistik från Jordbruksverket visar att antalet spannmålsodlingar i Sverige minskar, spannmålsarean minskade förra året med motsvarande 7, 4 procent i hela landet. En del av förklaringen är troligen den ekonomiska utsattheten för odlare.
– I fjol var spannmålspriserna låga och samtidigt var det höga gödselpriser, så då var det tufft. I framtiden skulle vi behöva hitta en gröda som kan användas mer till energi också, säger Freddy Zetterberg, som trots de tuffa förutsättningar inte tror att antalet spannmålsodlare kommer att minska lokalt.
– Jag är ute en del och hjälper andra odlare med växtskydd och jag tycker att det ser bra ut i närområdet. Vi har också flera unga som satsar väldigt seriöst på detta och är på hugget. Men svårigheten för dem kan vara att de ofta inte har så stora arealer och då inte heller så stora marginaler att spela med.
Om ungefär tio dagar kan spannmålsskörden komma igång med början med höstkornet och sedan önskar han sig värme fram till i september när vårvetet ska skördas.
– Men väder kan man ju tyvärr inte beställa, säger han med ett leende.
Statistik från Jordbruksverket visar att vall är det i särklass vanligaste som odlas i bygden. Siffrorna visar hur mycket som odlas i Ulricehamn respektive Tranemo av de olika grödorna, observera att statistiken är från 2009.
Ulricehamn (siffrorna gäller antalet hektar)
Total åkerareal 11 182
höstvete 26
vårvete 28
höstkorn 61
vårkorn 1020
havre 586
rågvete 184
blandsäd 237
majs 34
grönfoderväxter 357
slåtter- och betesvall 8258
matpotatis 12
vårraps 18
trädgårdsväxter 27
Tranemo:
Total åkerareal 4662
höstvete 8
vårkorn 399
havre 224
rågvete 50
blandsäd 26
grönfoderväxter 174
slåtter- och betesvall 3693
matpotatis 11
trädgårdsväxter 8