Annons
Nyheter

Han skördar med ett leende

En extremt kall vinter följdes av en väldigt varm sommar. Men årets skörd verkar ändå bli hyfsad.
– Vi är förvånade över hur pass bra grödorna stått emot torkperioden, säger Jan Jansson på Hushållningssällskapet.
Nyheter • Publicerad 29 juli 2010
Freddy känner på vårvetet och konstaterar att det ser bra ut men behöver lite mer tid innan skörd, som är beräknad tills september.
Freddy känner på vårvetet och konstaterar att det ser bra ut men behöver lite mer tid innan skörd, som är beräknad tills september.Foto: Pernilla Rudenwall Petrie

Freddy Zetterberg i Bjättlunda är en av bygdens lantbrukare och han har cirka 180 hektar åkermark varav 50 hektar består av vall. I övrigt handlar det om vårvete, vår- och höstkorn, havre, rågvete och ibland oljeväxter. Trots de ganska extrema väderförhållanden som rått den senaste tiden är han optimistisk inför sommarens och höstens skörd.

– Spannmålsskörden är inte igång ännu men jag tycker generellt att det ser bra ut. Det har klarat sig skapligt och gräset vi skördade i slutet av maj efter den första riktigt varma perioden var bra liksom den andra grässkörden.

Annons

Också Jan Jansson som är rådgivare på Hushållningssällskapet tycker att det ser skapligt ut för bygdens odlare.

– Generellt så är det dominerat av slåtter- och betesvall i området, och vi trodde faktiskt inte att det skulle klara sig så bra som det gjort i värmen.

Under senare år har det blivit allt vanligare med majsodling i trakten. Främst är man ute efter stärkelseinnehållet i kolven som har hög halt torrsubstans och blir bra foder.

– Det har lyckats väldigt bra bland de odlare jag känner till, säger Jan Jansson.

Statistik från Jordbruksverket visar att antalet spannmålsodlingar i Sverige minskar, spannmålsarean minskade förra året med motsvarande 7, 4 procent i hela landet. En del av förklaringen är troligen den ekonomiska utsattheten för odlare.

– I fjol var spannmålspriserna låga och samtidigt var det höga gödselpriser, så då var det tufft. I framtiden skulle vi behöva hitta en gröda som kan användas mer till energi också, säger Freddy Zetterberg, som trots de tuffa förutsättningar inte tror att antalet spannmålsodlare kommer att minska lokalt.

– Jag är ute en del och hjälper andra odlare med växtskydd och jag tycker att det ser bra ut i närområdet. Vi har också flera unga som satsar väldigt seriöst på detta och är på hugget. Men svårigheten för dem kan vara att de ofta inte har så stora arealer och då inte heller så stora marginaler att spela med.

Om ungefär tio dagar kan spannmålsskörden komma igång med början med höstkornet och sedan önskar han sig värme fram till i september när vårvetet ska skördas.

– Men väder kan man ju tyvärr inte beställa, säger han med ett leende.

Statistik från Jordbruksverket visar att vall är det i särklass vanligaste som odlas i bygden. Siffrorna visar hur mycket som odlas i Ulricehamn respektive Tranemo av de olika grödorna, observera att statistiken är från 2009.

Ulricehamn (siffrorna gäller antalet hektar)

Total åkerareal 11 182

höstvete 26

vårvete 28

höstkorn 61

vårkorn 1020

havre 586

rågvete 184

blandsäd 237

majs 34

grönfoderväxter 357

slåtter- och betesvall 8258

matpotatis 12

vårraps 18

trädgårdsväxter 27

Tranemo:

Total åkerareal 4662

höstvete 8

vårkorn 399

havre 224

rågvete 50

blandsäd 26

grönfoderväxter 174

slåtter- och betesvall 3693

matpotatis 11

trädgårdsväxter 8

Så här jobbar Ulricehamns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons