Frank hade änglavakt

– Jag hade en helt osannolik tur, konstaterar han nytert.

Frank Jacobsson är snickare med egen firma och jobbade vid olyckan med att lägga nytt tak på en byggnad. Han skulle ta sig ned för byggställningen när han tappade greppet och föll framåt.

– Jag hann se stenplattorna och stentrappan nedanför mig, så jag sköt nog automatiskt ifrån. I stället för att hamna där hamnade jag på gräset, säger Frank.

Vad tänkte du?

– Att tar förvånansvärt lång tid att komma ned. Jag hann tänka att det här kommer att göra ont.

Ont gjorde det men Frank tappade inte medvetandet vid fallet utan kunde själv kalla på sin lärling och ringa ambulans.

Ändå sövdes han ned när ambulanspersonalen kom för att dra foten till rätta och när han vaknade upp låg han i fast i vagga för rygg och nackes skull. På SÄS blev det både magnetröntgen och skiktröntgen för att kontrollera att alla inre organ var intakta. Inre blödningar är vanliga efter fall från höga höjder.

På SÄS hamnade han i ett rum fyllt av traumapatienter - bland annat en fallskärmshoppare vars fallskärm inte vecklat ut sig ordentligt.

– Han sa att det ungefär är som om man väger ett ton när man faller från sex till sju meter och väger som jag gör. I marken där jag landat finns två avtryck av mina fötter som gått en rejäl bit ner i marken, säger han och måttar en 5-10 centimeter med händerna.

Frank Jacobsson är lycklig och smått förundrad över det faktum att han inte skadat sig värre.

– Jag tror faktiskt inte att jag kunnat falla bättre än gjort. Läkarna tror att jag kommer bli helt återställd. En sommar är förstörd och vi fick skjuta på resan till Gotland, men det känns inte så farligt, säger han.

Som egenföretagare har Frank Jacobsson arbetsskadeförsäkring och är även försäkrad mot inkomstbortfall. Hans har även fått stöd av andra lokala snickare som erbjudit sin hjälp med inbokade jobb under sjukdomstiden.

– Alla kunder har varit väldigt förstående. Jag har kunnat skjuta på en del jobb och takjobbet hjälpte en annan snickare till med så att det blev färdigt.

Det var den 22 juni som Frank Jacobsson föll och han opererades dagen efter. Nu har vänster vadben en skena och ledbanden är fixade. På midsommarafton fick han komma hem eftersom han enligt egen utsago tjatade så förbannat. Förhoppningsvis tar det inte så lång tid att träna upp fot och arm när han får ta bort gipset den fjärde augusti.

Har det kommit något positivt av den här händelsen?

– Det är väl att man har lärt sig en del om sig själv. Fått tid att tänka efter lite, säger Frank.

– Och att man värdesätter det man har. Det är svårt när det går i 150 knyck hela tiden, säger hans fru Ulrika.