I september går motbacks–VM i Slovenien och då eventuellt med Erik Öhlund, Ulricehamns OK, i startfältet.
Motbackslopp?
– En tävling där man springer uppför hela tiden. På VM är loppet ungefär tio kilometer långt och med en höjdskillnad på 1 400 meter mellan start och mål. Jag har testat på löpbana och sprang dryga tolv kilometer med bandet lutande mer än tolv procent och det klarade jag på en timme. Segrartiden förra året var 58 minuter så jag kommer kunna vara med i toppen. Jag får stå för alla kostnader själv men Friidrottsförbundet skall hjälpa till med anmäningen.
Men varför i hela friden en motbackstävling?
– Eftersom jag missat både EM och VM i orientering i år så ville jag ha ett nytt mål i höst och då verkar det här vara en kul grej.
För även om det i praktiken avgjordes förra veckan när Erik vaknade med halsont, så blev det i tisdags officiellt att Erik inte får springa ol–VM som går i Trondheim i augusti. Alltså samma öde som drabbade honom vid EM–uttagningarna.
– Jag blev magsjuk inför EM–testerna och förkyld till VM–testloppen. Absolut sämsta tänkbara tillfällen att bli sjuk på eftersom man måste springa testloppen för att bli uttagen, säger Erik.
Dessutom blev han sjuk inför Tiomila och fick slänga in handduken till den tävlingen också. Men i det fallet så har Erik sina misstankar om att han fick någon allergisk reaktion eftersom det var mycket björkpollen just då.
Erik har ju blivit sjuk inför viktigare tävlingar även tidigare och började därför redan i fjol titta efter möjliga orsaker till varför han detta så ofta inträffat vid sämsta tänkbara tidpunkter. Ett hjälpmedel blev att börja göra blodanalyser.
– Då fick jag veta vilka mineraler och vitaminer som fattades. Sedan var det bara att äta rätt mat för att få upp värdena igen.
Nu fortsatte Erik med sina blodtester för att se om det blev förändringar över tiden och fick då en överraskning efter ett läger utomlands.
– Det var riktigt dålig mat under den veckan och när jag kom hem så hade mina värden sjunkit igen. Ett bevis på att kosten är jätteviktig.
Men kunskap är värdelös om den inte används på rätt sätt och det fick Erik själv erfara inför VM–testet.
För under tre veckor var det mycket resande och tävlingar och dessutom en hel del träning. Då blev det även slarv med maten, mineraler och vitaminer minskade, kroppens immunförsvar sjönk och förkylningen kom som ett brev på posten.
– Jag använde alltså inte de kunskaper jag tagit till mig i samband med blodanalyserna. Det misstaget kommer jag inte att göra om, säger Erik Öhlund.
Erik om...
...att missa stortävlingarna.
– Visst var jag lite ledsen och besviken när jag inte kunde åka till VM–testet, för det är ok att göra ett resultat som inte räcker. Men att inte ens få chansen att visa vad man kan är ju förargligt. Fast trots allt så tar jag det med ganska stor ro – jag hetsar inte upp mig speciellt mycket.
...att inte kunna prestera resultat när det behövs.
– Målet är ju att springa i de stora tävlingarna och förhoppningsvis så är jag nu en bra bit på väg att hitta orsakerna till att jag blivit sjuk. Men jag bryter inte ihop när jag missar, för jag trivs med det jag gör på vägen mot målet. Eftersom träningen får mig att må bra så är det egentligen den som är viktigast.
...att tro på sig själv.
– När vi har våra tester i landslaget så är jag alltid i topp. Någon kan vara bättre på något men jag är alltid bland de bästa. Jag går alltid in för det jag gör, kapaciteten finns hos mig och förhoppningsvis så kommer jag också få chansen att visa den på också i större sammanhang. Det tog mig åtta år som senior att komma till landslaget så jag ger alltså inte upp i första taget.